Vargar i Skåne

 Hösten har gått fort. Någon dag har vi haft ca - 2 grader men annars har temperaturen rätt länge legat kring 7-15 grader. Den här sista veckan något kallare ofta kring 0 och nån plusgrad.

Huset är julpyntat men inte ännu med gran och tomtar. Stjärnor och stakar och lite julbelysning har vi fått  upp i alla fall.


Hästarna som vi haft på backarna är hämtade. De har kastrerats i veckan och fått en avmaskningskur. Nu går de i en egen hage i väntan på att läka ihop. Det är duktiga Per Michanek som brukar kastrera våra hästar.

Vi har haft en eller flera vargar nära oss. Nu senast endast ca 3 km från vår gård. En stor hane har synats korsa en skogsväg. Lite konstigt att det finns vargar även här i Skåne.  Någon varg dödade får på Haväng som också ligger mycket nära här under hösten. Om det är samma varg vet jag förstås inte. 

Många tycker att de ska skjutas bort och höjer sina röster för jakt på varg. Och tänk jag bor i Skåne och det finns inte många samer här.  I norr blir det alltid renägare som mer eller mindre får skulden för att tjuvjaga vargar. Men jag vågar nog påstå att det finns många skjutglada jägare som gärna tar död på vargar. Det är en infekterad fråga, många vill ha kvar vargen men kanske inte var de själva bor.



Jägare skriker högt om deras hund blir angripen/dödad av en varg . Men jag tycker att man som jägare och skogsmänniska kan få räkna med att ens hund kan dödas i skog och mark. Älgar kan sparka ihjäl hunden, bilar kan köra på hunden, andra jägare kan av misstag skjuta hunden. Ja listan kan göras hur lång som helst.


Ja jag vill ha kvar varg i våra skogar. Men jag förstår samtidigt problemet med vargflockar som dödar får och renar och ställer till kaos. Det är inte en lätt fråga att tala om. Den är infekterad och alla har sina åsikter.

Jag är dessutom rätt rädd för vargar, då jag som barn alltid drömde samma mardröm om en familj som blev uppätet av vargar. Vid en snöig översnöad stuga någonstans i Ryssland. 


De här är inte stugan i min mardröm, men ganska likt
Här är hus i byn Liikavaara fotade av Andreas Hinzer


Men jag tror inte att vargar som oftast är ensamma vandrare anfaller människor. Kanske om ett litet barn går ut någonstans där det finns flockar av vargar.





Vi har haft besök under en tid av Anki Nilsson och Dick från Ullatti. De har en husbil som de dyker upp med ibland. Vi satte dem i jobb. Dick fick laga mat som han är suverän på och sedan fick de hjälpa oss med att måla i ett av källarrummen.


Nu har de styrt kosan norröver igen, men vi tackar dem för trevligt sällskap och enormt god mat.


I Pandemins spår kan vi inte ha de ridkurser vi planerat, så istället får det bli privatlektioner då och då. Jag brukar rida för Magnus Skúlason
som bor endast 10  min får oss.


I dagarna ska jag arbeta med hästhagar och räta upp lite olika dragningar av stolp och tråd och jag ska försöka ge mig på att rensa upp lite träd och buskar vid vår kräftdamm. Som inga kräftor levde i när jag försökte fånga några. Nytt försök får göras när jag repat lite kring dammen. Kanske plantera några också.










.





Kommentarer

  1. Håller helt med dig i vargfrågan. Jag har vistats mycket i både Indien och Afrika. Vi ser gärna att de skall beskydda sin vilda stammar av rovdjur men vi är inte själva villiga att göra samma val.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jag skäms än idag !

Snoppstenar !

Nuortikon Marja