Problem i starten av livet

Stoet Tryggd som fölade häromdagen hade mjölk i sina ljuver redan under söndagen. De var så sprängfyllda av mjölk så det riktigt rann ner för benen på henne. När hennes föl föddes natten mot tisdagen, så gick det väldigt fort men då hade hon haft mycket värkar i flera nätter innnan under ca 2 veckors tid.

När fölungen skulle dia, så bet mamman honom i benen och i mulen och flyttade sig ideligen så han hade jättesvårt att kunna äta. Efter en lååång stunds betraktande av detta så var hästägaren Annika tvungen att hålla fast stoet så att fölet skulle kunna dia ostört.



På något sätt verkade det som om det inlärande beteendet med diandet inte riktigt fungerade som det skulle efter mammans ihärdiga små attacker på fölet. Den satte nosen under magen och tittade på ljuvren men försökte inte ens att dia till slut och på eftermiddagen verkade fölet trött och hängigt.



Det var bara att mjölka mamman och ge från nappflaskan till fölet. Nu när tissarna på stoet var mer tömt på mjölk så var hon mycket lugnare och stod helt stilla. Men fölet orkade inte riktigt ta ordentliga tag och suga (orkade inte eller fattade inte hur man skulle göra). Efter några timmars matande under kvällen och natten verkar det nu som om den både kissar och äter ordentligt. Den suger nu från ljuvren med kraftiga tag och verkar mer vaken.

Bilder från hur stoet betedde sig efter fölningen kommer jag att lägga ut här inom den närmsta tiden så ska ni få se