Igår red vi till Keskijärvi och Leipojärvi. Vi tog en annan väg och red ner efter Sakajoki vägen följde sedan gamla Stenbrovägen och Leipojokivägen. Vid vändplan är det bara 500 meter till vändplan i Keskijärvi. Det gick bra och det var lätt att ta sig över de 2 bäckarna också som vi fick passera.
Ronette red med Nama och hängde med bra. Långa stunder var hon först och fräste på ordentligt. |
Mycket tölt trav och galopp kunde vi hålla efter de gamla grusvägarna. Med på turen var
Marie och Prins, Ronette och Nama, Cecilia och Saga, Jag och Skrida och Pernilla och Påven. Påven är ung och inte så mycket riden, så han orkade inte hela vägen i värmen så Pernilla avbröt efter ca 1/2 vägen och ringde efter transporthämtning. Turen tog 3,5 timmar innan vi stod på Maries gård.
Nästa gång ska vi undersöka vägen som sägs gå från Keskijärvis grustag och nedanför Stråbergets ängar och vidare på norra sidan av Leipobäcken. Det är den rakaste och snabbaste vägen om det går att ta sig fram. Det vet man aldrig riktigt förrän man provat.
Grus material har kommit i fredags och idag måndag. Även till ridbanan som har breddats lite igen och ska repareras efter sommaren och vårens vattenrinnande.
Hoppas att det blir så här soligt och vackert nu ända till det fryser så vi slipper regn och rusk. Då torkar allt upp och fryser på nätterna ! Det gillar jag. Min stövel är kvar i leran så jag måste köpa mig en ny.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar