En gång föddes det på en gård i Hälsingland en liten häst som fick heta Saga. Livet gick sin gilla gång.
Men det var något särskilt med den här hästen. Den tyckte om att vara mamma.
En morgon fanns ett litet föl i hagen där Saga var. Saga var bara 3 år gammal och verkade inte förstå vad som hänt.
De andra äldre stona i hagen försökte lägga beslag på det lilla fölet och Saga stod bara och tittade på. Tur nog så
upptäckte människorna detta och såg till att Saga fick sitt föl.
Åren gick och Saga köptes av en familj utanför Uppsala någonstans. Där bodde hon i deras villaområde.
Jag har tror till och med att hon bodde i deras garage. Familjen hade flera barn och där trivdes säkert Saga ypperligt.
Men ödet ville annorlunda, om det var så att grannarna klagade eller att jobbet tog för mycket tid eller ?? annars vet jag
inte men, Saga var tillbaka på sitt födelseställe och skulle säljas till någon annan. Nu hade hon hunnit bli 5 år om jag inte
minns alldeles fel.
Ett sällskap från nordligaste Lappland nämligen Gällivare åkte ner för att tävla, lämna av ett hingstföl till denna gård där
Saga fanns. På den resan hände det mycket. Saga åkte med sällskapet upp i transporten norrut igen. Nu skulle hon bli
ny häst till en liten flicka i Gällivare.
Här uppe kom Saga att bo i många år. Det som är det roliga i det hela med hennes livsöde är nämligen detta.
De som ägde Saga hade en häst till en unghingst som inte bodde hemma hos Sagas familj.
Den bodde hos deras grannar. Hingsten kastrerades och togs hem, men den rackarn hade ett skott kvar och det tog.

Utan att någon visste något så hade Saga igen ett föl i magen. 10 månader senare så syntes sparkar tydligt och då först blev omvärlden medveten om vad som fanns i magen. Efter ytterligare 1 månad föddes en litet skäcksto, som
fick namnet Saeta.
Något år gick och en morgon står grannen spritt språngande naken i toaletten och tittar ut genom fönstret. Vad ser hon!jo Saga som går omkring på deras gård med en massa hingstar. Tillsammans vandrar de lungt och fint tillsammans.
Grannen fick panik, på med morgonrocken in med Saga i stallet och in med de andra hästarna i hagen. Reparera hagen så gott det gick och sedan meddela ägaren till Saga vad som hänt.
Ingen fara, sa ägaren vi ger henne en abortspruta. Sagt och gjort traktens veterinär fick rycka ut och spruta Saga. Månaderna gick magen växte och trots abortspruta födde hon ett till föl återigen. Den här gången blev det en liten pojke som föddes i november.
För att han blev så sent född på året fick han namnet Frosti.
Saga såldes igen neråt i Sverige efter några år och hur hennes vidare öde blev har jag i skrivandets stund ingen aning om.
Men historien slutar inte där !
Den först familjen som ägde Saga flyttade upp till en liten svensk stad i mellan Sverige. Där annonserade de ut sin fina transport på
blocket. Vi såg annonsen och åkte ner och hämtade transporten från den här familjen. Långt senare av en slump fick vi veta att det var Sagas första ägare som vi köpt transporten av.
Lite märkligt eller hur ?Ännu en stund senare ringer en vän till mig och berättar att det finns ett sto till salu i södra Sverige. Hon hade fått info om detta sto via
facebook och tyckte priset var rimligt. Jag ringer upp kvinnan och frågar om hästen. Ja säger hon den kommer från dina trakter och heter
Saeta från Sakajärvi !!!
Va !! helt chockad är jag och frågar när vi kan ta upp hästen med Greens hästtransport. Nja säger hon,Saeta finns faktiskt utanför Boden just nu.
Sagt och gjort vi packade in oss i bilen och körde med transport till Boden. Sara som bor på vår gård provade Saeta och föll för henne.
Så nu har Saeta kommit tillbaka till sin födelseplats Sakajärvi.
Lite märkligt eller hur ?Historien här är alldeles sann. För det är nämligen jag som är grannen till Sagas ägare nr 2

Här syns Saeta och Ida springa i hagen hos oss. Saeta är den mörkare skäcken