Att ha en egen häst innebär mycket. Man har ansvar för att den ska hålla sig frisk och kry, få mat och vatten. Den ska motioneras, borstas och tränas på olika sätt.
Jag satt och pratade med en vän och hon sa något väldigt klokt.
Folk ska inte ta sommarhästar och tro att man kan ha en häst, för att man haft den några månader på sommaren. Nej man ska ha sin häst under vintermånaderna från oktober tom april. Klarar man detta då, då kanske man kan ha häst.
Snöröja, fodra, vattna, mocka, rida, träna, åka till stallet i -35 grader, på av med täcken osv osv.
För att inte tala om när hästen blir sjuk och veterinärräkningarna tömmer plånboken som Niagarafallet.
Under alla dessa år jag haft hästar och sett andra ha hästar så möter man många olika slags människor. En del köper häst och låter den stå i en hage i månader tom år, om den rids så är det sporadiskt med kanske 1-2 ggr i månaden. Såna hästägare finns det många av.
Visst kan det vara olika anledningar till att man inte kan/vill/orkar rida under vissa perioder det är förståeligt och mänskligt. Men den perioden kan ju inte vara i flera månader. Då måste man som hästägare rannsaka sig själv och fråga om det inte är dags att syssla med något annat.
Många ryttare kommer på ca 1 mån innan tävling. Oj då nu är det snart dags för tävling kanske jag måste börja rida o träna lite. Det man ska ha byggt upp under 1 helt år görs av många på den sista månaden innan tävling.
Sen finns det några som tränar och tränar och rider och rider. Ibland flera timmar dagligen. Jag kan tycka att det ändå är bättre än de som har dem stående i hagarna i månader/år. Fast hästar är inga maskiner och behöver vila och återhämta sig också. Dessutom måste man som hästägare också se hur ser min häst ut ? är den musklad för att ridas i timmar, har den kondis (kondis får de ju rätt snabbt iallafall).
Hästarna i sig mår nog inte dåligt i att stå i hagar i månader om hagarna är stora. Men de som är förpassade att stå i små hagar som de allra flesta har, ser man att de blir otåliga och börjar hitta på saker på gott och ont för att de är understimulerade.
Att hovar verkas alt skoning med jämna mellanrum är också för vissa något som sker mer sporadiskt verkar det som. Vissa hästar bör skos/verkas ofta, 6 veckors mellanrum. De flesta klarar 8 veckor och vissa enstaka kanske 10-12 veckor. Det kan ofta vara längre tid mellan skoningarna under vinterhalvåret. Hovarna verkar växa mindre på de flesta hästar på vintern. En bra hovslagare är viktigaste som finns på en häst. En häst med dåliga hovar kommer i längden inte att hålla i ridningen. Många funderar varför ens häst har tappat gångarterna, varför den alltid är halt osv osv. Se över er hovslagares utbildning. Eller är hovslagaren anpassad för att han/hon är billig ?
Tänderna behöver också ses över. Kanske vartannat år. En del hästar behöver tandrasp var 6:e månad, andra klarar sig bra mycket längre. Förut var det standard att raspa 1ggr per år, men för många hästar behövs inte det så ofta.
Vaccinatoner och då hoppas man ju att alla föl från början grundats med stelkramp (2 sprutor med ca 4 veckors intervall) sedan vart 3de år i de flesta fall (finns någon sort som ska revaccineras efter 2 år)
Hästinfluensa är också ett måste för den som åker bort och går kurser/tävlar/el träffar andra hästar runt om i landet. Hästinfluensa kanske man kan undvika om man har en häst hemma på en gård och aldrig träffar på andra hästar el hästfolk.
Men man vet ju aldrig om man plötsligt måste sälja sin häst el åka med den någonstans av olika anledningar och då är det givetvis positivt att den är vaccinerad mot detta också. Många ridklubbar har som regel att alla hästar som kommer dit ska vara grundvaccinerade.
Foder till hästarna är inte att förglömma. Många slår sina ängar som inte blivit gödslade på minst 50 år. Visst går det att äta för hästarna men ofta är det mycket dåligt näringsvärde i sådant hö. Ta analys på allt hö som ni ger till hästarna. Ta ett stickprov ur någon bal/boll och skicka in. Det kan ta tid innan man själv märker att hästarna faller ur eftersom man ser dem varje dag. Ett bra tips är att fotografera hästen från sidan varje månad. Då ser man hur hästen utvecklats med både träning och fodring.
De allra flesta har för feta hästar. Under vinterhalvåret är det kanske inte hela världen att ha för fet häst (måttligt fet dvs) men under våren och innan betet är det absolut inte bra att ha en för fet häst som sedan ska släppas ut på bete. Känn på din häst! revbenen ska kännas i sidan. De ska inte synas men kännas. Givetvis inte som ett spjälstaket men ändå rätt tydligt. Känns de inte är din häst för fet.
Det finns ingen anledning heller att hästarna efter betet är smällfeta. Förut när det var sämre tider och hästarna gick ute och fick söka sin näring själva var det kanske nödvändigt att ha feta hästar på hösten. Eller när de användes i skogen och drog tunga tunga lass hela vintern i djupsnö. Nu fodrar vi dem i princip året runt förutom på sommarmånaderna, så anledning till att ha för tjocka hästar finns inte.
Många verkar tro att de gör en god gärning, el på något sätt att det är synd om hästarna och matar dem med allt möjligt onyttigt och onödigt. Analysera ert hö då vet ni exakt vad som behövs. Ge extra om bara vid behov. Till de hästar som bara står i sina hagar i månader behövs då oftast ingenting alls än bara ett bra grovfoder. Många fodertillskott har för mycket kolhydrater (socker) och annat trams som inte alls behövs som ex majs.
När ett föl skiljs från sin mamma, tappar de alltid hull. De får inte längre mammans tjocka goda näringsfulla mjölk. Därför kan man uppleva att åringar är tunna och magra. De behöver mycket foder under denna tid i livet. Men det kan ta tid att få upp dem i hull eftersom de inte alltid äter så bra.
För att få sin häst att hålla sig frisk är vi hästägare skyldiga att göra det bästa vi kan. Vi bör ta ridlektioner gå kurser, för att träna våra hästar rätt. De är inte gjorda för att bära människor på ryggarna och hur kan vi då förbättra för dem. Jo lära oss att rida så bra som möjligt och lösa problem som kan uppstå. Det hjälper inte att harvar runt i skog och mark enbart, och/eller tro sig själv så duktig att man inte kan ta lärdom av andra. För att själv rida runt på ridbana i månader utan att få instruktioner och hjälp.
Vi måste också inse att vi inte kan rida/longera en häst som saknar allt hull/muskler/fett. Den måste då få bygga upp sig äta rejält och mycket samt undersökas. Vad är felet ? för lite mat, dåliga tänder ? magsår ?. Det kan vara vad som helst. Hästägaren måste i såna lägen förstå att inte utsätta sin häst för ansträngning, likaväl som hästägaren med den feta hästen tvärtom behöver rida/longera/träna sin häst kanske 300% mer.
Alla behöver råd/hjälp med olika situationer som man hästägare kan råka ut för. Det kan vara i utfodringen, ridningen, övrig träning mm.
När man sedan stallar in en häst (andras häst el egen), i sitt stall, gäststall, träningstall, ridskola, så mockar man givetvis efter hästen. Många sparkar bara över all skit och låtsats som det regnar. Eller bara lämnar allt i boxen och hoppas någon annan ska ta bort skiten/kisset.
Att bli en duktig ryttare krävs många många år. Helst att man kan rida minst 3 dgr i veckan och med olika sorters hästar. Vissa går det fortare för att bli duktiga (speciellt de yngre). Andra blir aldrig riktigt bra, men kan givetvis med många timmar i sadeln bli en hyfsad ryttare. Att ha en medryttare till sin häst är populärt. Många hästägare är inte så nogräknade och låter kreti o pleti flänga runt med deras häst.
Visserligen kan det ju vara bra om hästen aldrig får röra sig att den någon gång rids iallafall. Men om man ska få hjälp och nytta av sin medryttare så bör denne vara en bättre ryttare än en själv alternativ en likvärdig ryttare. Det kan kanske vara svårt att hitta bra hjälp med sin häst, men då ska man komma ihåg att det är hästägaren själv som har de stora ansvaret att övrig tid träna och hjälpa sin häst på bästa sätt.
Man gör många fel och har många brister som ägare till en häst. Ingen är felfri inte jag, inte du, inte någon. Men man måste sträva efter att på bästa sätt ta hand om sin häst och om sig själv som ryttare för att undvika onödiga skador och problem som alltid kan uppstå.
Vilken häst man en köper sig, en dyr SM häst el en billig skogsmulle så äger hästägaren själv problemet när de uppstår, och problem uppstår givetvis med alla hästar. De kan variera men det är något man måste försöka lösa, antigen själv eller med hjälp. Rider man på ridskola då behöver man inte fixa något problem än just för det tillfället. Nästa gång har man en annan häst med ett annat problem.
Ibland känns problemen oövervinnliga och kanske då bäst att sälja sin häst om man helt kommit på kollisionskurs. Kanske inte passar ihop av någon anledning.
Det ska vara roligt att ha häst. Det ska kännas kul att gå till stallet och rida sin häst. Ibland kanske lite extra motigt men bara ibland. Börjar känslan av att det är extra jobbigt då är det kanske dags att byta häst eller hobby.
Ofta ser man hästfolk som behandlar sin häst som en stor hund. Kom ihåg hästar är INTE hundar och ska inte behandlas som hundar. En häst som alla vet väger så otroligt mycket mer. En hund kan man ha i sin famn och gulla med om man vill el tom i sin säng. En häst kan bli livsfarlig om man inte ser upp här och kommer ihåg att en häst är en häst och desstuom ett flyktdjur. Prata inte babyspråk med din häst. Låt den inte äta ur hinken förrän du säger OK. Låt den inte knuffa och buffa på dig. Låt den inte komma in i din närmsta sfär om du själv inte tillåter detta. När du matar dem i hagen, låt dem inte rusa mot dig och nästan slå omkull dig för att komma åt höet som du har med dig m listan kan göras hur lång som helst.
Visst har vi roligt med våra hästar, men det är ett hästjobb och det kostar blod, svett och tårar många gånger. (förutom pengar förstås)
Glöm inte att rida och bara ha kul med din häst. Man behöver inte ha såna krav att man ska bli en SM ryttare. Ta det lugnt och arbeta i din egen takt mot ett eget mål för en hållbar häst och ryttare.
 |
| Bilden tagen från internet. ibland smakar man gräs även som ryttare |
